Närbild på en aluminiumfälg med präglade måttsiffror på insidan, med bultar och navet synliga bakom ekrarna.
Categories:

På insidan av en begagnad aluminiumfälg, bakom ekrarna där vägsmutsen samlas, står det ofta något i stil med 8Jx18 H2 ET45. Den som köpt en sats på nätet och står i ett garage i Bandhagen med hjulet lutat mot knät brukar först där inse att annonsens bilder aldrig visade de siffror som avgör om fälgarna går att använda.

Ibland märks det direkt. Bultarna tar inte i gängorna, eller hjulet vill inte lägga sig plant mot navet. Värre är det när allt verkar gå bra. Bultarna drar, hjulet sitter, och först på motorvägen söderut kommer ett darr i ratten som inte försvinner, hur många gånger hjulen än balanseras.

Tre mått brukar ligga bakom de flesta sådana problem: bultcirkeln, inpressningen och navhålet. De står sällan i rubriken på en annons. De är ändå det första den som byter fälgar behöver ha koll på, före färg, design och tumstorlek.

Bultcirkeln, en siffra som inte går att runda av

Bultcirkeln anges som antal hål och diametern på den tänkta cirkel som går genom hålens mitt, i millimeter. 5×112 betyder alltså fem bulthål på en cirkel med diametern 112 millimeter. Det är vanligt på bilar från Volkswagenkoncernen och Mercedes. Volvo och Ford har länge använt 5×108, medan många japanska och koreanska bilar sitter på 5×114,3.

Det lömska är att skillnaderna är små. Mellan 5×112 och 5×114,3 skiljer drygt två millimeter i diameter, och en fälg med fel mönster kan se ut att passa när den hålls upp mot navet. Med lite våld går bultarna kanske till och med i. Då sitter de snett i hålen, sätet ligger inte an runt om och klämkraften blir ojämn. Ett sådant hjul kan lossna, och det gör det inte nödvändigtvis första veckan.

Excentriska bultar är gjorda för att ta upp just den här typen av mindre skillnad, och de är en av få punkter där två verkstäder kan ge helt olika besked om samma bil. Vissa monterar dem när skillnaden är liten och tillverkaren anger att kombinationen är godkänd. Andra vill inte se dem på en vardagsbil, eftersom varje del som kompenserar för ett fel mått också är en del som kan gå fel. Vad bulten inte klarar är en större skillnad än den är byggd för, och där finns det inget utrymme för tolkning.

Att mäta bultcirkeln själv är svårare än det låter. På en fälg med fem hål finns inget hål rakt mitt emot ett annat, så en linjal över navet ger fel svar. Märkningen på fälgen och fälgtillverkarens tabeller är säkrare än tumstocken, så länge märkningen går att läsa. På fälgar som lackerats om eller blästrats kan präglingen vara utsuddad, och det en annons påstår om en fälg är inte alltid det som står på den.

Av samma skäl brukar en verkstad som säljer fälgar börja i andra änden, med bilen. Bilens bultcirkel, navhål och tillåtna spann för inpressning tas fram först, fälgarna väljs inom de ramarna och utseendet kommer sist. Den som vill se hur det går till hos Söderortsbilvård i Johanneshov kan titta på soderortsbilvard.se, där det framgår vilka uppgifter om bilen som efterfrågas innan ett hjulpaket föreslås.

Till bultcirkeln hör två saker som ofta glöms bort. Den första är gängan. Bultar och muttrar finns i olika dimensioner och stigningar, och vissa märken använder bultar som skruvas in i navet medan andra har pinnbultar med muttrar. Den andra är sätet, alltså formen på den del av bulten som trycker mot fälgen. Det kan vara koniskt, sfäriskt eller plant. En originalbult med sfäriskt säte i en eftermarknadsfälg gjord för koniskt säte ligger bara an mot en smal ring av metall. Den drar fast, men den håller inte som den ska.

Lägre ET, bredare fälg, mindre luft

Även med rätt bultar i rätt säte kan hjulet hamna fel i sidled. Det avgörs av inpressningen, ET på fälgen, som är avståndet i millimeter från fälgens mittlinje till den yta som ligger mot navet. Ju högre ET, desto längre in under bilen hamnar hjulet. Sänks siffran flyttas hjulet utåt.

Räkneexemplet är enkelt. Byter man en fälg med ET45 mot en lika bred med ET35 flyttas hela hjulet tio millimeter utåt. Byter man i stället från 7 till 8 tums bredd med samma ET växer fälgen ungefär 12,7 millimeter åt vardera hållet, eftersom en tum är 25,4 millimeter och ökningen fördelas lika på båda sidor. Hjulet kommer då närmare både fjäderbenet på insidan och skärmkanten på utsidan.

Hur mycket som går att ändra beror på bilen. Det beror på hur mycket luft som finns mellan däck och fjäderben, hur skärmkanten är formad, hur brett däck som ska sitta på fälgen och hur mycket fjädringen trycks ihop när bilen är fullastad med fyra personer och packning till fjällen. En bil kan klara en ändring på tio millimeter utan anmärkning medan en annan börjar skrapa i innerskärmen vid fullt rattutslag redan efter några millimeter.

Det finns också effekter som inte syns. När hjulet flyttas utåt ändras hävarmen mellan däckets anläggningsyta och styraxeln. Bilen kan bli mer känslig för spårig asfalt, ratten kan rycka vid inbromsning på ojämnt underlag, och hjullagren får arbeta under en något annan belastning än den de konstruerades för. Det är sällan dramatiskt vid små avvikelser, men det är skälet till att biltillverkarna anger ett ganska snävt spann.

Hjulen ska dessutom täckas av skärmarna. Ett hjul som sticker ut utanför karossen är en fråga för besiktningen, och Transportstyrelsen har föreskrifter om hur hjul och däck får sitta. Den som funderar på distanser för att få hjulen att fylla ut hjulhusen bättre bör alltså läsa på innan, inte efter. Distanser ändrar inpressningen precis lika mycket som en annan fälg skulle göra, bara med ytterligare en skarv i kedjan.

I mitten är det navet som centrerar, inte bultarna

Distanser och fälgar med lägre ET flyttar hjulet i sidled. Om det dessutom hamnar mitt på navet avgörs av det tredje måttet, navhålet: hålet i fälgens centrum som träs över bilens navtapp. Diametern skiljer sig mellan märkena. Volkswagen har länge legat på 57,1 millimeter, Volvo på 63,4 och Mercedes på 66,6.

På en originalfälg passar navhålet exakt mot navet. Det är navet som centrerar hjulet, och bultarna har i första hand uppgiften att trycka fälgen mot navet. Eftermarknadsfälgar görs ofta med ett större hål för att samma fälg ska passa flera bilmärken. Då behövs en centreringsring som fyller ut glappet mellan navtapp och fälg.

Utan ring hänger centreringen på bultarnas säten. Med noggrann åtdragning i korsvis ordning kan det fungera, men minsta snedhet ger ett kast som ingen balansering kan ta bort, eftersom felet inte sitter i hjulet utan i hur det är placerat. Det är en vanlig förklaring till darret i ratten vid landsvägsfart, men långt ifrån den enda. Ett däck som blivit skevt av att stå länge, en fälg som fått en smäll mot en kantsten eller slitna bussningar i framvagnen kan ge samma känsla i ratten. Att ringen saknas är lätt att se när hjulet är av. Att det var just den som orsakade darret vet man först när darret försvinner med ringen på plats.

Ringar finns i plast och i aluminium, och valet är en avvägning snarare än en självklarhet. Plastringar korroderar inte fast och är lätta att få loss vid nästa hjulskifte. Aluminiumringar tål värmen från bromsarna bättre, men kan sätta sig så hårt att fälgen blir svår att få av. Vinterhjul som rullar i vägsalt får därför ofta plast, bilar som bromsas hårt oftare metall. Oavsett material ska ringen ha rätt mått åt båda hållen, både mot navtappen och mot fälgen.

Det omvända fallet är enklare att bedöma. Är navhålet för litet går fälgen inte på, och det enda som då hjälper är att någon svarvar upp hålet. Det är ett ingrepp i en hållfasthetsdel som bara bör göras av den som vet vad fälgen tål.

Mått Så står det ofta på fälgen Om det är fel Går det att kompensera?
Bultcirkel 5×112, 5×108, 5×114,3 Bultar sitter snett, ojämn klämkraft, risk att hjulet lossnar Bara vid mycket små skillnader, och då är verkstäderna oeniga
Bultsäte och gänga Står sällan på fälgen, kräver kontroll Bulten drar men ligger an mot för liten yta Ja, med rätt bultar eller muttrar för just den fälgen
Inpressning ET35, ET45 Hjulet tar i fjäderben eller skärm, ändrad styrkänsla Delvis med distanser, men det ändrar samma geometri
Navhål CB 57,1 eller ett större mått på eftermarknadsfälgar Kast och vibrationer som inte går att balansera bort Ja, med centreringsring om hålet är större än navet

Det som återstår när måtten väl stämmer

Med de tre måtten på plats återstår några saker som ofta avgör hur bra slutresultatet blir. Fälgen har en högsta tillåten last per hjul som ska räcka för bilens axeltryck. Tunga elbilar och större SUV:ar kan ligga över vad en lätt fälg tillverkad för småbilar är dimensionerad för, även om bultcirkel och navhål råkar stämma.

Däcktryckssensorer är nästa sak. Bilar med ett direkt system har en sensor i varje hjul, och nya fälgar behöver antingen få sensorerna flyttade eller nya som kopplas till bilen. Bilar med indirekt övervakning, som läser av hjulens rotationshastighet via ABS-systemet, behöver i regel bara kalibreras om efter bytet.

Vid monteringen dras bultarna med momentnyckel till det värde biltillverkaren anger, i korsvis ordning, och inte med en mutterdragare på full kraft. Momentet ska sedan kontrolleras igen när bilen har rullat en bit. Aluminiumfälgar kan sätta sig en aning de första varven, och på nya fälgar har lacken mellan fälg och nav ännu inte pressats ihop.

För den som köper begagnat av en privatperson lönar det sig att vara noggrann före affären. Köp mellan privatpersoner följer andra regler än köp från ett företag, och möjligheten att lämna tillbaka en sats som inte passar är betydligt mindre. Några frågor till säljaren tar en kvart:

  • Ett foto av fälgens insida, där bredd, diameter och ET står präglade.
  • Navhålets mått, och om centreringsringar följer med.
  • Vilken bil fälgarna senast satt på, och med vilka bultar eller muttrar.

Svaren kostar ingenting. Det gör däremot fyra fälgar som blir stående i ett förråd.

En provmontering innan däcken läggs på är värd besväret när måtten ligger i gränslandet. Hjulet sätts på navet, ratten vrids till fullt utslag åt båda hållen, och avståndet till fjäderben, bromsok och skärmkant kontrolleras. Stora bromsok på sportigare versioner av en modell kan kräva mer utrymme bakom ekrarna än vad en fälg i rätt storlek ger, och det syns bara när fälgen faktiskt sitter där, med ratten vriden så långt den går.